Foto av en bronsstaty som föreställer en kvinna med yxa i ena handen och en flagga i den andra.

Gabriel-Vital Dubrays bronsstaty av Jeanne “Yxan” Laisné har stått på Place Jeanne Hachette i Beauvais sedan 1851. Foto: Jastrow (CC 0).

Staden Beauvais var på väg att falla, men sextonåriga Jeanne Laisné såg hotet — och visade att manligt och kvinnlig på medeltiden var mer komplext än man skulle kunna tro.

Förra veckan hade en läsare begärt ett inlägg om Svarta Agnes. Nu har vi fått in en begäran om Jeanne Hachette, “Yxan Jeanne” på svenska, och en sådan text är förstås en lysande idé.

Året är 1472 när Karl den Djärve av Burgund angriper Frankrike. Förmodligen kräver det inte så mycket av den djärvhet han blivit känd för, för Karl har större krigskassa, fler soldater och bättre artilleri än den franske kung Ludvig XI, och Ludvigs armé befinner sig redan i strid på andra sidan landet. Karls trupper rycker också fram utan att möta något allvarligare motstånd, och den 27 juni belägrar de staden Beauvais drygt femtio kilometer norr om Paris. Staden har ingen garnison, inga soldater som kan försvara den. Där finns bara stadens kvinnor och män, och när stormningarna kommer försvarar de stadsmurarna tillsammans.

Tillfälle att bryta normer

Den som har läst den här bloggen ett tag blir nog inte förvånad över att kvinnor försvarar murarna, men några ord om saken kan ändå vara på sin plats. Medeltidens människor såg vanligen krig som en manlig syssla, men ibland behövde sådana normer brytas. Ett exempel på det är adelshustrur som för att familjen skulle överleva gick in och tog över sin makes uppgifter när han var frånvarande, till exempel genom att föra befäl över familjens styrkor i krig. Ett annat exempel gäller krissituationer som den i Beauvais, och för den delen den bysantinska belägringen av Durostolon 971, striderna utanför staden Akko under det tredje korståget och husiternas försvar av Prag 1420 — läget kunde bli så pass svårt att man inte hade råd att hålla på uppfattningar om manligt och kvinnligt. Den som kunde hålla i ett vapen fick då också delta i försvaret.

Om belägringen av Beauvais följde det vanliga mönstret är det troligt att kvinnorna i första hand fick utföra understödsuppgifter. Mat, vatten och ammunition behövde bäras ut, och kanske behövde befästningarna förstärkas efter burgundisk beskjutning. Därmed befann sig kvinnorna nära striden och hade rent praktiskt möjlighet att gripa in.

“Yxan” Jeanne

Den nionde juli är staden mycket nära att falla. En burgundisk soldat klättrar upp för en stege rest mot stadsmuren och möter inte mer motstånd än att han kan fästa ett baner på murkrönet, en signal att denna del av befästningarna erövrats och att det är här man ska sätta in nådestöten. Då kommer den sextonåriga flickan Jeanne Laisné rusande med en yxa, hugger ihjäl soldaten och vräker ner baneret.

Detta tycks ha blivit en vändpunkt i striden om Beauvais. Burgunderna får inte något nytt fotfäste på murarna utan drar sig tillbaka den 22 juli, och därmed stoppas Karl den Djärves framfart. När den kungliga armén dessutom lyckas skära av Karls försörjningslinjer är faran mer eller mindre över.

Belöningar till kvinnorna

Kung Ludvig belönade Beauvais befolkning, och intressant nog tog belöningen sikte på stadens kvinnor. Ett år efter belägringen instiftades en årlig procession där kvinnorna gick före männen, och de fick även rätt att vid bröllop och vissa andra tillfällen bära kläder och smycken som vanligen var förbehållna adliga kvinnor.

I februari 1474 kommer så ytterligare ett brev. Det är inte fullständigt bevarat, men där framgår att Ludvig besökt Beauvais och att inte bara en utan två personer berättat för honom om “Yxan” Jeanne. Kungen utdelar en särskild belöning till henne. Tyvärr saknas de delar av texten där belöningens natur framgår, men att kungen samtidigt nämner Jeannes bragd och hennes kommande giftermål med en viss Colin Pilon pekar på att monarken betalade för ett hejdundrande bröllop och kanske även drygade ut hemgiften.

Legenden om Jeanne

Där försvinner “Yxan” Jeanne ur källorna. Det är inte troligt att någon skrev mer om en vanlig stadsbo under den textfattiga medeltiden, och vissa har faktiskt betvivlat att hon alls existerat. När Jeanne d’Arc helgonförklarades 1920 började den franska vänstern leta efter en liknande symbolisk figur utan religiösa kopplingar och hittade “Yxan”, varpå författare på högerkanten hävdade att sextonåringen från Beauvais aldrig funnits. (Det ska dock nämnas att även vänstern har använt Jeanne d’Arc som symbol.)

Såvida inte det kungliga brevet från 1474 är en förfalskning torde legenden om “Yxan” dock ha verklighetsbakgrund, och berättelsen motsäger som sagt inte vad vi i övrigt vet om krig och genus under medeltiden. Berättelsen har också en realistisk prägel. Det är inte så att Jeanne sägs ha lett ett utfall mot burgunderna, givit sig på Karl den Djärve i envig eller något annat fantasifullt, hon har “bara” kastat sig fram när fienden fått fotfäste på muren. Idag tycks också flertalet historiker betrakta Jeanne Hachette som en historisk person.

 

Källor

Fudge, Thomas A, The Crusade against Heretics in Bohemia, 1418-1437: Sources and Documents for the Hussite Crusades, Crusade Texts in Translation, Ashgate, Aldershot 2002, s. 73

Geldsetzer, Sabine, Frauen auf Kreuzzügen 1096-1291, Wissenschaftliche Buchgesellschaft, Darmstadt 2003, s. 129-134

Klassen, John M, Warring Maidens, Captive Wives, and Hussite Queens: Women and Men at War and Peace in Fifteenth Century Bohemia, East European Monographs, Boulder 1999

Nicholson, Helen, “Women on the Thrid Crusade”, Journal of Medieval History, 1997:4

Skylitzes, Johannes, A Synopsis of Byzantine History, 811-1057, ed. och engelsk övers. John Wortley, Cambridge University Press, Cambridge 2010, s. 290

“Jeanne Hachette” på franskspråkiga Wikipedia (https://fr.wikipedia.org/wiki/Jeanne_Hachette), hämtad 2016-03-19

 

Montage, foto av Jeanne Hachettes bronsstaty mot målning av belägringen av Beauvais.Vinjettbilden är ett montage av Beauvais Jeanne Hachette 3 (foto: Marc Roussel, CC BY-SA 3.0) och Valenciennes le siège de beauvais watteau (foto: Chatsam, CC BY-SA 3.0). Montaget gjordes av Stefan Högberg och licensieras under CC BY-SA 4.0.

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *