Grekisk vasmålning av amason

Amason målad av Euphronios omkring år 500 f.Kr. Foto: Bibi Saint-Pol (CC 0). Beskuren.

Var verklighetens amasoner skytiska krigare? Los Angeles Times skriver om hur DNA-test avslöjar förvånansvärt många kvinnliga vapengravar runt Svarta havet.  

Från och till gör Kvinnliga krigare en kort utflykt från Europa och medeltiden. Idag finns all anledning att referera en artikel i Los Angeles Times, ‘Where Wonder Woman Came From’ skriven av Adrienne Mayor vid Stanford University. Det handlar om de kvinnliga krigare runt Svarta havet som kan ha inspirerat Greklands myter om amasonerna.

Artikeln är väl värd att läsas (se länk ovan), men för att kort sammanfatta den: i dagens Ukraina, södra Ryssland, Kaukasien och Centralasien finns gravhögar, så kallade kurganer. Många av dem skapades av de skytiska nomader som behärskade stäppen omkring 600 f.Kr. till 200 e.Kr. Liksom när det gäller skandinaviska vikingatida gravar har de arkeologer som studerat kurganerna ofta avgjort genus genom att studera gravgåvor — fanns det vapen i graven ansåg man att den döde var en man.

Precis som när det gäller skandinaviska vikingatida gravar har skelettstudier allt mer pekat på att vissa av de som begravdes med vapen i själva verket var kvinnor. Nu, skriver Mayor, har DNA-studier visat att en tredjedel av hundratals undersökta skelett från vapengravar är kvinnliga. Dessa skelett har i många fall skador som tyder på att kvinnorna avlidit till följd av strid, och i vissa fall visar de spår av ett liv till häst och ett flitigt användande av pilbågar. Kvinnorna tycks vidare ha burit samma kläder som männen, nämligen tunika, byxor och stövlar.

Häpna grekiska upptäckare

Mayor blir kanske väl entusiastisk — att den skytiska kulturen var jämställd vet vi knappast något om, även om här verkar ha funnits mer kvinnligt inflytande än i många andra samtida kulturer. Att det hårda livet på stäppen tvingade fram sådant inflytande är knappast heller hela förklaringen. Många hårt pressade folkslag genom historien hade kunnat skaffa extra stridskrafter genom att göra kvinnor till soldater, men få verkar ha gjort det. Vilka andra faktorer spelade in i det här fallet? Eller kommer tvärtom fler DNA-analyser avslöja andra, liknande kulturer? Att kvinnor skulle behöva hästar för att kunna hävda sig mot män på slagfältet kan också diskuteras.

Hur som helst: den klassiska grekiska kulturen var högst patriarkal, så när väl grekiska upptäckare träffade på skyterna och såg ridande, kvinnliga bågskyttar kan man ana att de häpnade. Det är inte alls omöjligt att deras berättelser blev grunden för amasonmyten.

 

Källor

Goldstein, Joshua, War and Gender: How Gender Shapes the War System and Vice Versa, Cambridge University Press, Cambridge 2001, s. 13-14

Mayor, Adrienne, “Where Wonder Woman Came From”, Los Angeles Times 2014-11-29 (https://www.latimes.com/opinion/op-ed/la-oe-mayor-amazons-are-real-20141130-story.html); hämtad 2014-12-01)

Olofsson, Margareta Strandberg, “Kvinnoliv i antiken”, i Kvinnohistoria: om kvinnors villkor från antiken till våra dagar, Birgit Janrup-Dünkelberg, Christina Florin och Yvonne Hirdman (red.), Utbildningsradion, Stockholm 1996

Leave a comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *