Foto av medeltida drottning.

Gemål, regent eller regerande drottning? Foto: Jan Tik (CC BY 2.0).

Det fanns flera sätt att vara drottning under medeltiden. Från 1200-talet blev det dock allt svårare att få inflytande.

Den bästa positionen för en kvinna under medeltiden kan tyckas vara den som drottning. I toppen av samhällspyramiden finns ingen svält, man har tillgång till tidens lyx och så god medicinsk kunskap som över huvud taget finns uppfunnen, och om farsoter närmar sig hinner man förhoppningsvis undan i tid. Arbetet som drottning kan dock vara komplicerat. För eventuella tidsresenärer och andra intresserade i läsekretsen följer därför en bruksanvisning till medeltida drottningskap, och den gäller i tillämpliga delar även längre ner i den aristokratiska hierarkin om man hellre vill satsa på ett hertigdöme eller grevskap.

Alternativ ett: gemål

Den allmänna uppfattningen under medeltiden (här definierat som 500-1500 e.Kr.) är att det är män som styr. Flertalet drottningar kommer alltså att vara kungens gemål, vilket kan verka begränsande men har vissa fördelar. Kungen sköter ju det mesta av jobbet, och drottningen är inte alldeles utan inflytande. Under 900-talets bär de ottonska kejsarinnorna i det tysk-romerska riket titeln consors regni, “medutövare av kungamakten”, och förutom att agera rådgivare för de andra människors talan inför härskaren — den som vill ha något av kejsaren gör bäst i att först tala med kejsarinnan. Systemet skapas i mångt och mycket av kejsarinnan Adelheid, som troligen designar sin kröningsceremoni 962 för att ge sig själv ett så bra utgångsläge som möjligt och sedan använder rollen som kanal till maken för att öka sitt inflytande.

Kungliga brev från tyskt område visar hur monarker skänker gåvor, bekräftar privilegier med mera, och under tvåhundra år efter Adelheid nämns drottningar som initiativtagare i omkring 30% av fallen. I andra riken är rollen inte alls lika framträdande, och under andra halvan av 1100-talet minskar även de tyska drottningarnas inflytande. Den som vill satsa på den här typen av medeltida drottningskap bör alltså lära sig fornhögtyska, eller kanske medelengelska — efter den normandiska erövringen av England på 1000-talet får drottningarna där väldiga  godsinnehav som för med sig både makt och rikedom. Även här sker dock en uppstramning från mitten av 1100-talet.

Nu har det förstås även sina nackdelar att vara kungens gemål. Till syvende och sist får man inte bestämma själv, och många medeltida kungar är när allt kommer omkring spritt språngande galna. Drottningar går också ibland över till en annan modell för drottningskap.

Alternativ två: regent

Kungar dör, och med tanke på att de ofta är äldre än sina drottningar finns en överhängande risk för att bli änka. Har man då en son som ännu är för liten för att ärva kronan ligger man bra till för att bli regent, det vill säga att styra fram tills att sonen bli myndig. Man är trots allt den enda vuxna representanten för kungafamiljen, och det ger förmyndarregeringen legitimitet. I mitten av 980-talet sammanfaller de västeuropeiska kungahusens öden på så sätt att England, Frankrike, hertigdömet Lorraine, Italien och det tysk-romerska kejsardömet alla styrs av drottningar som agerar regenter för minderåriga söner, och särskilt på den tyska fronten är förmyndarregeringen en framgång. Det beror inte minst på att den ovan nämnda kejsarinnan Adelheid är drivande i den. Även i Frankrike agerar drottningar regenter från 1100-talet, och Blanche av Kastiliens insats för sin son, den blivande Ludvig IX, bör nämnas — den är så framgångsrik att Blanche får ta över igen när Ludvig 1248 bestämmer sig för att fara på korståg.

Ett problem för hugade drottningar är förstås att sonen till sist blir myndig, och då förväntas man också lämna ifrån sig tronen. Försök att stanna kvar leder gärna till ett höjt tonläge, som när Balduin III av korsfararriket Jerusalem 1152 förklarar krig mot sin mor Melisende. En modell för medeltida drottningar återstår dock.

Alternativ tre: regerande drottning

Att få styra själv, utan inblandning och utan den tidsgräns som sonens myndighetsdag innebär, kan förstås verka allra mest lockande. Finns det några medeltida möjligheter att vara drottning med egen tron?

Ja, faktiskt. Särskilt under sen medeltid ärver vissa kvinnor kungamakten i de europeiska rikena. Kvinnlig tronföljd accepteras inte i vare sig Frankrike eller Tysk-romerska riket, men i Kastilien-León och Navarra i dagens Spanien, Neapel i dagens Italien, på Sicilien, i Polen, Ungern och Böhmen finns exempel på regerande drottningar — och så förstås i Skandinavien, där den danska drottning Margareta 1397 förenar Danmark, Sverige och Norge i Kalmarunionen och styr skutan fram till sin död femton år senare.

Att låta en kvinna bestiga tronen är dock en sista utväg. Sådana beslut fattas vanligen under kaotiska omständigheter när det inte finns någon annan kandidat, eller när den andra kandidaten är en utländsk furste som man inte vill acceptera. Trots att regerande drottningar är jämförelsevis vanliga under sen medeltid är det bara i 12% av kungliga tronföljder 1350-1450 som kvinnors arvsrätt kommer i fråga, så här räcker det inte att vara en kungadotter med rätt att ärva. Man måste dessutom ha perfekt timing.

Undvik universiteten

Med tanke på detta rekommenderas den som vill bli medeltida drottning att satsa på första halvan av medeltiden. Då sköts regeringsarbetet ganska informellt, och det finns en god chans att få del i makens makt. Från 1200-talet blir allting mer reglerat, och den dagliga administration tas över av hierarkiskt organiserade tjänstemän utbildade vid de nya universiteten, något som gör det svårare för en drottning att komma åt makten. Den som ändå lyckas har dock större möjligheter än tidigare att regera på ett effektivt sätt.

 

Källor

Fößel, Amalie, “The Political Traditions of Female Rulership in Medieval Europe”, i The Oxford Handbook of Women and Gender in Medieval Europe, Judith Bennett och Ruth Mazo Karras (red.), Oxford University Press, Oxford 2013

 

Foto av medeltida drottning.Vinjettbilden är en bearbetning (beskärning, tillagda skuggor) av “Queen” av Jan Tik (CC BY 2.0).

Share Button

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *