Målning av kvinna som knyter fast ett tygstycke på en riddare.

‘God Speed!’, målning av Edmund Blair Leighton från år 1900. Kvinnan som lyckönskar riddaren kan mycket väl även ha beordrat krigståget.

Vi fortsätter undersöka vilka medeltida kvinnor som kan och bör tas med i skolböckerna, och det finns ingen brist på dem under 1300- och 1400-talen.

Förra veckan började vi lista kända kvinnor från medeltiden. Det har skrivits mycket om hur de många männen i historieböckerna behöver få sällskap av kvinnor, men vilka kvinnor är det som vi så att säga har att välja på?

Så många, visade det sig, att de inte fick plats i ett inlägg. Vi kom bara fram till 1200-talet, så den här veckan fortsätter vi med 1300- och 1400-talen.

Precis som förra veckan ställer jag en öppen fråga om vem som har glömts bort. Det gäller särskilt kvinnor från de andra nordiska länderna — här finns en slagsida åt svenskt håll, beroende på att jag känner till svensk historia bäst. Ordningen är fortfarande kronologisk, och fokus ligger fortfarande på adel och drottningar av den enkla anledningen att vi känner till så förtvivlat lite om enskilda medlemmar av medeltidens allmoge.

Födda under 1300-talet

Ingeborg Håkonsdotter. 1301-1361. Norsk prinsessa som giftes bort med svenske hertigen Erik Magnusson. Erik dog dock i fångenskap 1318, och hans anhängare lyfte fram Ingeborg som hans efterträdare så att hon kunde bekräfta deras rätt att behålla de gods som Erik skänkt bort. Ingeborg kombinerade detta med de strategiskt viktiga borgar hon kontrollerade, sin familjs väldiga förmögenhet och det faktum att hennes minderårige son hade valts till kung i Sverige och ärvt kronan i Norge. Allt detta gjorde henne åren runt 1320 till den mäktigaste individen i Skandinavien. Tillsammans med riddaren Knut Porse, som senare skulle bli hennes make, gav hon sig in på ett militärt företag för att erövra Skåne. Det misslyckades, och därmed förlorade Ingeborg mycket av sin makt. Hon tycks dock ha förblivit en aktör på den politiska arenan även under resten av sitt liv. Kvinnliga krigare har skrivit mer om Ingeborg Håkonsdotter här.

Blanka av Namur. Ca 1320-1363. Grevedotter från Namur i dagens Belgien. Hon hette egentligen Blanche, men svenske kungen Magnus Eriksson — Ingborg Håkonsdotters son, för övrigt — kom ner till Namur och anhöll om hennes hand, och i det nya landet fick hon heta Blanka. Hon fick stora landområden i morgongåva, och under 1350-talet styrde hon ett eget välde i gränstrakterna mellan Norge och Sverige. Det viktiga Lödöse var en del av väldet.

Den heliga Birgitta. Ca 1303-1373. Hennes namn var egentligen Birgitta Birgersdotter, och hon var en uppländsk lagmansdotter från en fin familj med kopplingar till kungahuset. Redan som barn ska hon ha fått religiösa visioner. Vid tretton års ålder giftes hon bort, men efter makens död i mitten av 1340-talet fördelade hon sina rikedomar bland arvingar och fattiga och påbörjade ett religiöst liv fyllt av uppenbarelser. Hon gick till hårda angrepp både mot kung Magnus och drottning Blanka (ovan). År 1349 begav hon sig till Rom bland annat för att få påvligt tillstånd att grunda en ny klosterorden. Det dröjde till 1370 innan påven godkände en reviderad version av hennes klosterregler, och då hade Birgitta bara tre år kvar i livet. Klostret i Vadstena kunde dock invigas 1384, och 1391 helgonförklarades Birgitta.

Porträtt av drottning Margareta i profil.

Drottning Margareta som Hans Peter Hansen föreställde sig henne 1884.

Drottning Margareta. 1353-1412. Margareta Valdemarsdotter var dansk prinsessa. Tio år gammal giftes hon bort med norske kungen Håkan Magnusson (son till Blanka av Namur), hämtades till Norge och uppfostrades strängt av en dotter till den heliga Birgitta — den skandinaviska överklassen var en liten värld. Margareta blev snart en viktig rådgivare till sin make, och hon såg till att deras son ärvde kungamakten både i Danmark och Norge när Margaretas far respektive make avled. Eftersom sonen var minderårig styrde hon själv, och det så väl att hon utan större protester kunde fortsätta som regent när sonen plötsligt avled. De svenska stormännen erbjöd henne även den svenska kronan, dock på villkor att hon befriade dem från den avskydde kung de redan hade, Albrekt av Mecklenburg. Margareta gick i krig mot Albrekt, och efter hennes seger vid Åsle när Falköping kunde hon styra Sverige, Norge och Danmark fram till sin död i pesten år 1412.

Filippa av England. 1394-1430. Engelsk prinsessa som tolv år gammal giftes bort med drottning Margaretas adoptivson Erik av Pommern, mannen som skulle ta över Danmark, Norge och Sverige vid Margaretas död. Väl framme i Skandinavien uppfostrades Filippa av en dotterdotter till den heliga Birgitta (Birgittas ättlingar verkar ha haft som sin specialitet att ta hand om barndrottningar). Som vuxen drottning tillbringade hon mycket av sin tid i Sverige, som hon i mångt och mycket styrde under makens frånvaro. När Erik var på resande fot utanför rikets gränser 1423-1425 regerade hon unionen i hans namn, och hon tycks ha spelat en framträdande roll i försvaret av Köpenhamn när staden 1428 angreps av Hansan. Hon gynnade birgittinerklostret i Vadstena, blev medsyster där 1415 och begravdes också i klostret efter sin plötsliga död 1430. Kvinnliga krigare har recenserat Marie-Louise Flembergs utmärkta bok om Filippa.

Födda under 1400-talet

Dorotea av Brandenburg. Ca 1430-1495, ibland kallad Dorotea av Hohenzollern. Oavsett namn var hon en grevedotter som gifte sig med Kristoffer, Erik av Pommerns systerson, och därmed blev unionsdrottning. När Kristoffer avled 1448 regerade Dorotea själv fram tills dess att en ny kung, Kristian I, kunde utses, och sedan gifte hon sig med honom. Vid det första äktenskapet hade hon fått enorma ägor i Danmark, Norge och Sverige som livgeding, det vill säga en slags framtida änkepension, men när Sverige försökte lämna unionen 1464 förlorade hon kontrollen över sina områden där. Resten av sitt liv använde hon juridiska och militära medel för att försöka återta vad hon förlorat.

Magdalena Karlsdotter (Bonde). Ca 1445-1495. Dotter till Karl Knutsson (Bonde), som var svensk kung tre gånger under det stökiga 1400-talet. Magdalena var därmed från och till svensk och en gång även norsk prinsessa. Hon fick ingen glädje av storpolitiken, som ledde till att hon två gånger tillfångatogs av fiender till hennes make Ivar Axelsson (Tott), men hon ärvde å andra sidan hundratals gårdar från olika håll i sin förmögna släkt och visste att förvalta avkastningen väl. Hennes gigantiska förmögenhet gick i arv till ättlingar fram tills att den till slut konfiskerades av kronan och användes för att grunda Domänverket.

Kristina Nilsdotter (Gyllenstjärna). Ca 1494-1559. Högadlig kvinna som 1511 gifte sig med den lika unge och adlige Sten Sture. Denne utmanövrerade följande år det politiska etablissemanget och blev riksföreståndare (regent) i ett Sverige som försökte frigöra sig från dansk överhöghet. År 1520 avled dock Sten av skador som han ådragit sig under strider mot danskarna, och vid ett möte i Uppsala valdes Kristina till ny regent. Hon ledde försvaret av Stockholm mot danske kungen Kristian II, men gav sig till sist i utbyte mot amnesti och ekonomiska garantier. När Kristian svek sina löften försökte hon förhindra vad som skulle bli Stockholms blodbad genom ett juridiskt resonemang, men detta misslyckades. Efter fångenskap i Danmark återvände hon till Sverige, där hennes systerson Gustav Vasa just blivit kung, och 1527 gifte hon om sig med en viss Johan Turesson (Tre rosor).

 

Källor i urval

Authén Blom, Grethe, “Ingebjørg med Guds miskunn Kong Håkons datter, Hertuginne i Sviarike: bruddstykker av et politisk kvinneportrett”, Historisk tidskrift utgitt av den norske historiske forening, 60 (1981)

Flemberg, Marie-Louise, Filippa: engelsk prinsessa och nordisk unionsdrottning, Santérus förlag, Stockholm 2014

Harrison, Dick, Sveriges historia: medeltiden, Liber, Stockholm 2002

Sawyer, Birgit, Kvinnoporträtt: hustrur helgon och härskarinnor i det medeltida Sverige, Skaraborgs länsmuseums småskrifter, del 4, Viktoria bokförlag, Skara 1994

 

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *