Målning av valkyria till häst.

Sagans könsöverskridande sköldmö

De isländska sagorna visar upp flera stridande kvinnor, och ibland antar dessa manlig identitet. Säger det oss något om verklighetens vikingatida kvinnor? Det händer ganska ofta att man pekar på äldre skandinavisk litteratur, särskilt de isländska sagorna och dikterna, och säger att där finns gott om kvinnliga krigare. Stämmer det? Och om det stämmer, kan

Foto av kvinnlig riddare i skog

Krismöte och bröllop: en sista titt på kvinnornas tornerspel

Kvinnorna måste dölja spåren av sitt tornerande för männen. Den “välborna kvinnan” har visserligen vunnit, men det löser inte hennes problem med hemgiften… eller gör det? Det medeltida diktverket “Kvinnotorneringen” får en upplösning som tyder på viss nervositet kring 1200-talets gräns mellan manligt och kvinnligt. I förra inlägget började vi titta på det tyska diktverket “Kvinnotorneringen” från 1200-talet. De förnäma kvinnorna

Den välborna kvinnan slår tillbaka: åter till kvinnornas tornerspel

Det finns förvånansvärt många medeltida berättelser om kvinnor som deltar i tornerspel. I 1200-talets Tyskland skrevs en som möjligen kastar ljus över de olika verken.  Före jul tittade vi på två medeltida diktverk om “kvinnornas tornerspel”. Ett var från 1100-talet och ett från 1200-talet, och båda lät tidens adelskvinnor drabba samman i just ett eget tornerspel. Författarnas

Foto av riddare som spränger fram under tornering

Damlaget sitter upp: medeltida dikter om ‘kvinnornas tornerspel’

Förvånansvärt många medeltida författare har skrivit diktverk om kvinnor som deltar i tornerspel. Vad kan vi dra för slutsatser av det? För några år sedan bloggade Becky Cousins på The Medieval World om ett ovanligt medeltida diktverk. Här hade en man skrivit om kvinnor som deltar i tornerspel. Det är intressant i sig, och det blir inte

Balladen om den oövervinneliga Kerstin

Det finns en grupp medeltidsballader om en riktig superhjälte till kvinnlig krigare. Hur förenar vi dem med vad vi vet om medeltida genus i övrigt? Denna blogg brukade ha en del som hette ”Vad säger källorna?” Eftersom få har läst de inläggen återpubliceras de i den riktiga bloggen vissa veckor under våren 2017, och idag är vi

Den första feministen? Christine de Pizan (del tre)

Christine de Pizan hade givit sig in på manligt territorium, men det var inte lätt att korsa genusgränser under senmedeltiden. Ur en kris föddes hennes mest kända verk. I det första och det andra inlägget om Christine de Pizan såg vi hur Christine fick en gedigen utbildning av sin far, den franske kungens hovastrolog. Efter faderns och

Den första feministen? Christine de Pizan (del två)

Efter makens död 1390 tog Christine de Pizan sin tillflykt till lärdom och diktkonst. Hon blev en framgångsrik författare och kunde knappast låta bli att ryta till mot kvinnofientlig litteratur. I förra inlägget såg vi hur Christine de Pizan, dotter till den franske kungens hovastrolog, växte upp i Paris i slutet av 1300-talet. När gamle kungen dog förlorade fadern sitt

Den första feministen? Christine de Pizan (del ett)

Christine de Pizan fick en bättre utbildning än de flesta flickor på 1300-talet. När hon hamnade på bar backe kunde hon försörja sin familj genom att skriva — och hon skrev kontroversiellt. Det finns gott om kvinnofientliga texter från medeltiden. Från Ovidius satirer, som fortfarande lästes efter att antiken övergått i medeltid, via kyrkofädrernas utfall och vidare till nedsättande högmedeltida