Välkommen till Historieporten!

Historieporten är ett mikroförlag som hittills publicerat tre böcker om historiens gränsöverskridande kvinnor. På den här sidan kan du beställa böckerna och boka föreläsningar, men du hittar även resurser som är helt gratis. Det gäller inte minst bloggen Kvinnliga krigare (2014–2018) och podcasten med samma namn (2018–2019), eller för den delen alla filmer, ljudupptagningar med mera under "I media".

Vem är Stefan?

Stefan Högberg fastnade för historiens gränsöverskridande kvinnor vid Göteborgs universitet för tjugo år sedan. Idag sprider han kunskap via böcker, podcast och föredrag.
Anlita Stefan som talare!

Blog och podd

Alla inlägg från podden och bloggen Kvinnliga krigare finns fortfarande kvar på sidan. Du hittar dem om du skrollar nedåt i historiken, söker i sökrutan ovan eller går ner till kategorilistan.

Katarerna fördrivs från Carcassone 1209. Ur Grandes Chroniques de France.

Alix av Montmorency: det första folkmordets organisatör (del ett)

När Alixs make fick problem så hjälpte hon honom. Parets mål var att åstadkomma ett blodbad. Kvinnliga krigare ber om ursäkt för några veckors tystnad — er bloggare har fyllt jämnt. Idag ska vi dock titta närmare på Alix av Montmorency, en kvinna som visar att periodens gränsöverskridare inte nödvändigtvis delade dagens etiska normer, och

Margareta I av Danmark, skulptur av Herman Wilhelm Bissen (1798-1868).

Margareta: makten bakom tronen (del tre)

Margareta hade givit de förenade skandinaviska rikena en ny kung. Det hindrade henne inte att styra dem själv.  I det första och andra inlägget i den här serien följde vi den danska 1300-talsprinsessan Margareta. När hennes far dog i Danmark såg hon till att hennes son valdes till ny dansk kung, och att hon själv

Okänd konstnär: Drottning Margareta (detalj), okänt datum, Nationalmuseum.

Margareta: adoptivmor och erövrare (del två)

Margareta hade två problem: att skaffa en arvtagare och att erövra Sverige. Hur svårt kunde det vara? I förra inlägget tittade vi på början av Margareta Valdemarsdotters karriär. Född som dansk prinsessa och vid tio års ålder bortgift med kungen av Norge lärde hon sig snabbt att navigera det senmedeltida Skandinaviens storpolitik. När hennes far

Ann-Marie Carl-Nielsens staty av Drottning Margareta, Roskilde.

Margareta: drottning och politiskt geni (del ett)

Margareta giftes bort av politiska skäl vid tio års ålder. Två decennier senare styrde hon Danmark och Norge. När jag skrev förra veckans topplista över medeltidens tio viktigaste gränsöverskridande kvinnor var jag säker på att samtliga redan hade artiklar här på Kvinnliga krigare. Så var inte fallet. Av någon anledning har den här bloggen aldrig

Foto av kvinnliga viking

Medeltidens tio viktigaste kvinnliga normbrytare

Vi har sett många gränsöverskridande medeltida kvinnor på den här bloggen, men vilka av dem har mest påverkat historiens gång? Säg det inte till någon, men efter tre och ett halvt års bloggande har jag fått reda på att jag gör fel. En blogg ska inte innehålla artiklar, utan topplistor och liknande. Nu lär nog

En tidigmedeltida träborg brinner.

Varför brände Ethelbur sin makes borg?

Krönikan talar om att kungens fäste förstördes — av drottningen. Vad ligger bakom den kortfattade noteringen? För ett par veckor sedan ställde vi frågan hur mycket vi kan veta om en av 600-talets mäktigaste kvinnor, den engelska abbedissan Hild. Omkring tiden för Hilds död 680 föddes en annan kvinna i det anglosaxiska England, en kvinna

Riddare (detalj ur Bayeuxtapeten)

Isabel av Conches: en riddare bland riddare?

En kröniketext från 1100-talet talar om adelskvinnan Isabel som “en riddare bland riddare”. Läs den svenska översättningen här. Denna blogg brukade ha en del som hette ”Vad säger källorna?” Eftersom få har läst de inläggen återpubliceras de i den riktiga bloggen vissa veckor under våren 2017, och idag är vi framme vid Isabel av Conches. Få

Foto av kvinnlig ryttare.

Johanna av Flandern: grevinnan som satte eld på fiendens läger?

Ledde grevinnan Johanna personligen styrkor bakom fiendens linjer 1342? Det hävdar en samtida krönika. Här är redogörelsen, översatt till svenska. Denna blogg brukade ha en del som hette ”Vad säger källorna?” Eftersom få har läst de inläggen återpubliceras de i den riktiga bloggen vissa veckor under våren 2017, och idag är vi framme vid skildringen