Tidigmedeltida stenskulpturer ur grodperspektiv.

Langobardiska skulpturer av kvinnliga martyrer i Cividale, Italien. Verken är ungefär samtida med Liutprand och ger kanske en glimt av det kvinnoideal som de våldsamma kvinnorna bröt mot. Foto: Wolfgang Sauber (CC BY-SA 3.0).

Kvinnor ansågs inte ägna sig åt våld, så när kung Liutprand fick in ett sådant mål till sin kungliga domstol blev det svårt. Vad var det som hade hänt?

Det är gott om mysterier på Kvinnliga krigare den här hösten. Knappt har vi tittat på det med den kvinnliga bågskytten förrän ytterligare en historisk gåta dyker upp. Vilka var då de omöjliga kvinnorna?

De hör hemma i det langobardiska Italien under tidig medeltid, närmare bestämt år 734. Langobarderna hade slagit sig ner i Italien efter att den västra delen av det romerska imperiet fallit ihop, och de börjar snart skriva ner sina lagar. I dessa framgår att kvinnor står under en manlig anhörigs förmyndarskap och att hon inte förväntas vara särskilt aktiv i samhället. Hon förväntas absolut inte ta till våld; rätten till blodshämnd och vendettor är något som utmärker fria män.

Lag mot kvinnligt våld

Lagar är dock inte de enda normer ett samhälle har, och någon år 734 verkar ha haft en avvikande uppfattning. Langobardernas kung Liutprand stiftar nämligen en ny lag mot kvinnligt våld, som han inleder så här:

Det har nått oss att vissa svekfulla och ondsinta män, som inte själva vill gå beväpnade in i en by eller med våld in i en annan mans hus, eftersom de fruktar de böter som föreskrivs i en tidigare lag, samlar alla sina kvinnor, både fria och ofria, och skickar dem att angripa svaga män. Kvinnorna griper dessa män, överöser dem med slag och begår andra onda våldsdåd på ett grymmare sätt än män skulle göra.

Vilken händelse eller vilka händelser ligger bakom det kungliga dokumentet? Det händelseförlopp som Liutprand beskriver är inte särskilt övertygande. Dessa ‘svekfulla och ondsinta män’ sägs vilja undgå böter, men om kvinnor som de är förmyndare för drar på sig dessa böter lär de ändå få betala i slutänden. De lever dessutom i ett samhälle där våld starkt förknippas med manlighet och där familjens heder beror på att kunna skydda sina kvinnliga medlemmar. Om de nu inte själva ville dra på sig böter, skulle de inte hitta andra män att skicka in som torpeder? Vad hände egentligen 734?

Uppfattningar om genus möter verkligheten

Troligen låg en mer komplicerad konflikt bakom, en konflikt som ledde till att kvinnor på eget initiativ angrep män. Ett sådant angrepp var dock teoretiskt omöjligt med tanke på hur de förhärskande normerna sa att manligt och kvinnligt skulle fungera. “Sådant är saker som män gör, inte kvinnor” skriver Liutprand längre fram i lagen. Det måste vara män som ligger bakom, allt annat skulle vara obegripligt. De attackerade männen måste också framhållas som särskilt svaga, för att kvinnor skulle kunna slå vanliga män var inte heller tänkbart. Uttrycket för dessa män är i original homines, qui minorem habebant virtute — ‘män som hade mindre manlighet’. Intressant nog framhålls kvinnorna som bryter mot reglerna också som särskilt grymma.

Kungen vill förmodligen inte råka ut för fler omöjliga kvinnor längre fram, och den nya lagen föreskriver avskräckande straff. Ingen mansbot (eller snarare kvinnobot) ska utgå för kvinnor som dödas under angrepp mot män, och en sådan kvinnas make ska betala kompensation till offret. Kvinnor som gör sig skyldiga till angrepp ska också dömas till skamstraff, närmare bestämt att få håret avrakat och att drivas med hugg och slag genom grannbyarna.

Det var till sist inte bara langobardiska kvinnor som vägrade spela den roll de tilldelats. Ungefär samtidigt som Liutprand skriver stiftar bayrarna en lag där det framgår att mansbot inte ska utgå för kvinnor som tar till vapen. Det finns även andra exempel, och tillsammans tyder de på att tidigmedeltida lagstiftare ibland fick problem när genusmodellen i deras lagar mötte verkligheten.

 

Källor

Bardsley, Sandy, Women’s Roles in the Middle Ages, Women’s Roles Through History, Greenwood Press, Westport 2007, s. 130

Balzaretti, Ross, “These Are Things That Men Do, Not Women: The Regulation of Female Violence in Langobard Italy”, i Violence and Society in the Early Medieval West, Guy Halsall (red.), Boydell Press, Woodbridge 1998, s. 186

Nelson, Janet och Alice Rio, “Women and Laws in Early Medieval Europe”, i The Oxford Handbook of Women and Gender in Medieval Europe, Judith Bennett och Ruth Mazo Karras (red.), Oxford University Press, Oxford 2013, s. 105

 

Licensdata

Kvinnlig krigare vandrar mot betraktarenVinjettbilden till detta inlägg är ‘The Silk Road Warrior’ av Qsimple, som ligger under licensen CC BY-NC-SA 2.0.

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *