Margareta I av Danmark, skulptur av Herman Wilhelm Bissen (1798-1868).

Margareta som skulptören Herman Wilhelm Bissen såg henne i mitten av 1800-talet. Foto: Jinny.

Margareta hade givit de förenade skandinaviska rikena en ny kung. Det hindrade henne inte att styra dem själv. 

I det första och andra inlägget i den här serien följde vi den danska 1300-talsprinsessan Margareta. När hennes far dog i Danmark såg hon till att hennes son valdes till ny dansk kung, och att hon själv styrde tills sonen blev myndig. När hennes make avled i Norge fick hon till samma lösning där, och när till sist även sonen dog 1387 bestämdes det att Margareta skulle styra Danmark och Norge fram tills att man enades om att utse en ny konung. När Sveriges stormän bad om hjälp med att störta sin egen kung Albrekt var Margareta inte sen att göra slag i saken, och vid samma tid säkrade hon tronföljden genom att adoptera sin systerdotterson. Pojken hette Bogislav, men fick byta namn till Erik. När han krönts till kung av Danmark, Norge och Sverige var den så kallade Kalmarunionen mellan de tre rikena ett faktum.

År 1398, tio år efter att kriget mot Albrekt och hans tyska anhängare tagit sin början, öppnade de tyskar som hållit Stockholm till sist stadens portar. Den sextonårige unionskungen Erik stärkte därmed sitt grepp om Sverige — eller snarare så stärkte Margareta sitt eget grepp, för Erik var visserligen krönt till kung, men det var hans adoptivmor som regerade.

Slesvig, Gotland och prinsessan Filippa

Margareta hade inte förlorat sitt sinne för politik. För att säkra sin södra gräns under kriget mot Albrekt hade hon givit det syddanska hertigdömet Slesvig i förläning till en tysk greve vid namn Gerhard, men efter hans död 1404 arbetade hon hårt för att återföra hertigdömet till kronan. År 1408 återlöste hon också Gotland från Tyska orden, en riddarorden som ursprungligen kallats in av Visbys borgare för att bekämpa pirater.

Vid det laget hade kungafamiljen utökats. Erik gifte sig 1406 med den engelska prinsessan Filippa, en händelse som inte bara hade personlig utan även politisk betydelse. Som vi flera gånger nämnt var den mäktiga familjen en hörnsten i medeltidens samhälle, och även om maken var denna familjs överhuvud var det ofta hustrun som fick gå in när han befann sig på resa eller av någon annan anledning inte kunde sköta arbetet. Från 1410-talet skulle Filippa ibland gå in och sköta Eriks regeringsbestyr, inte minst i Sverige där hon liksom Margareta gynnade Vadstena kloster.

Margareta som ledare

Vad var då Margareta för en sorts regent? Hon blev starkt kritiserad i sin samtid, och beskylldes bland annat för att ha lagt tunga skatter på Sverige och att ha torterat och utpressat Albrekt när hon höll honom fången i sex år efter slaget vid Åsle. Hur mycket av denna kritik som kommer av att Margareta var en kvinna som agerade på ett sätt som kvinnor inte förväntades agera på, nämligen som en maktperson, är en fråga som är intressant att ställa men förmodligen omöjlig att besvara. Det framgår dock i källorna att hon var en hård och hal förhandlare som inte följde ingångna avtal om hon inte behövde. Bevarat källmaterial säger att Lübecks förhandlare fruktade henne, och historikern Lars-Olof Larsson kallar Margareta för en av sin tids främsta europeiska spelare vid det politiska schackbrädet.

En intressant inblick i Margaretas syn på kungamakt finns i ett instruktionsbrev till Erik från 1405. Kungen hade ett hetsigt temperament, och när han skulle på statsresa till Norge litade Margareta inte på att han skulle kunna uppföra sig. Hon skrev därför en instruktion som bevarats till eftervärlden, och talar där bland annat om att vinna personlig sympati hos höga såväl som låga undersåtar, om att använda pålitliga män och om att skjuta upp stora beslut så länge som möjligt för att hålla alla vägar öppna, ett råd som går igen i dagens managementlitteratur. Tidigare löften och privilegier kunde dock strykas vid behov, för kungen stod över lagen. På ett mer praktiskt plan instrueras Erik att alltid sätta sitt sigill direkt på det dokument han ska besegla, inte på ett band under dokumentet, eftersom någon listig norrman då kan ta loss bandet och fästa det vid ett helt annat dokument.

Hårdför och empatisk

Greve Gerhards arvingar ville inte släppa ifrån sig Slesvig, så Margareta ökade sitt inflytande i hertigdömet genom att köpa borgar. År 1409 tog hon kontroll över Flensborg och Nyhus slott, och 1410 utbröt krig med arvingarna, som knappast kunnat undgå att märka vad som hände. Erik erövrade de närbelägna öarna Als och Ärö. Flensborg tog Margaretas motståndare tillbaka 1411, men hon fick samma år borgen åter vid förhandlingsbordet.

Vid det laget närmade sig Margaretas bana dock sitt slut. Pesten hade härjat som värst i mitten av 1300-talet, men den återkom ständigt, och ingen var säker — inte ens kungens adoptivmor. Margareta smittades, och i slutet av oktober 1412, 59 år gammal, avled hon ombord på sitt skepp i Flensborgs hamn.

Vadstena kloster tog i sin årsbok in ett slutgiltigt omdöme om den kvinna som i decennier styrt Skandinavien: “hon var under sitt liv mycket framgångsrik, vad det världsliga beträffar”. Den outtalade kritiken är tydlig. Margareta förstod sig på makt, krig och politik, men det var också allt. Det bör då noteras att hennes testamente anslog väldiga summor till de som drabbats av hennes krig, pengar som bland annat gick till “kvinnor som blivit kränkta och förnedrade” och till att ombesörja själafriden för de som stupat, både på Margaretas sida och på motståndarsidan. Det är svårt att bedöma personligheten hos någon som levde för sexhundra år sedan, men av de skärvor som finns kvar av decennierna kring år 1400 framgår att Margareta var en komplex kvinna — skicklig och hårdför nog att ta kontrollen över tre kungadömen, men empatisk nog att minnas de människor som drabbats på vägen dit.

STEFAN HÖGBERG

Källor

Flemberg, Marie-Louise,  Filippa: engelsk prinsessa och unionsdrottning, Santérus förlag, Stockholm 2014

Larsson, Lars-Olof, Kalmarunionens tid: från drottning Margareta till Kristian II, Rabén Prisma, Stockholm 1997

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *