"Lady Knight" av steve_w (CC BY-NC-ND 2.0).

En medlem av Yxorden, eller kanske den tidiga Strumpebandsorden? Foto: steve_w (CC BY-NC-ND 2.0).

Ingick kvinnor i medeltidens riddarordnar? Kvinnliga krigare går igenom beläggen.

Kvinnliga riddare är ett ämne som vi varit inne på tidigare på den här bloggen. Slutsatsen blev att källorna nämner kvinnor som deltagit i väpnade konflikter till häst — Sikelgaita av Salerno, Isabel av Conches och Johanna av Flandern är tre exempel — men att kvinnor inte ingick i den hypermaskulina riddarkulturen med dess dubbningar, höviska ideal och andra kännetecken. För ett tag sedan fick er bloggare dock litteraturtips av en läsare, och denna litteratur talar om kvinnor som medlemmar av medeltida riddarordnar. Utan tvekan något för Kvinnliga krigare att titta närmare på!

Kvinnorna som räddade Tortosa?

Riddarordnarna dyker upp under 1100- och 1200-talens korståg i Mellanöstern och nordöstra Europa liksom under reconquistan, den period då kristna härskare erövrade dagens Spanien och Portugal från sina muslimska motparter. Med kyrkans munkordnar som modell slöt riddare sig samman i religiösa sällskap med syfte att strida för kristenheten. Under 1300-talet började Europas kungar skapa egna, världsliga ordnar, och under 1400-talet försvann den militära kopplingen när ordnarna blev sällskap för furstehovens aristokrater. Hade dessa ordnar alltså kvinnliga medlemmar under sina militärt orienterade faser? Låt oss titta närmare på beläggen. Den här veckan hinner vi med två exempel, varav ett är mer övertygande än det andra.

Den mest spännande berättelsen kommer från staden Tortosa i vad som idag är nordöstra Spanien. Här stod striderna hårda under 1100-talets reconquista, och 1149 belägrades det kristna Tortosa av morerna (en beteckning på medeltidens muslimska befolkning i Nordafrika och på Iberiska halvön, Sicilien och Malta). Läget i staden blev snart svårt. Den räddning man hoppats på från greve Raymond av Barcelona uteblev, för Raymond hade inga stridskrafter att avvara, och snart talades det om att ge upp och öppna portarna. När stadens kvinnor hörde talas om det tog de dock på manskläder, gjorde ett utfall från staden och drev morerna på flykten.

När greve Raymond till sist gjort upp med fienden och tagit sig till Tortosa blev han så imponerad av kvinnornas dåd att han instiftade en slags militärorden för dem. Den kallades Yxorden eftersom kvinnorna givit sig på fienden med de yxor och andra tillhyggen som de hade till hands, och Raymond gav dem även rätt att bära en särskild mössa som hederstecken. Dessutom fick kvinnorna skattefrihet, utökad arvsrätt och företräde framför män vid offentliga sammankomster.

Varning för historisk mytbildning

Tyvärr är den här berättelsen nästan helt säkert uppdiktad, eller i alla fall starkt överdriven. Det finns inga hinder för att kvinnor deltog i medeltida strider; tvärtom vet vi att de ibland gjorde det, inte minst för att försvara den stad eller borg som var deras hem. Att civilbefolkningen gör ett utfall och trots brist på militär träning, erfarenhet och riktiga vapen driver undan garvade soldater är dock värt att höja på ögonbrynen för. Lägg till detta att greve Raymond sägs ha skapat Yxorden omkring tvåhundra år innan världsliga härskare började skapa egna ordnar, och att han sedan gör kvinnor skattefria i en tid då kvinnor vanligen inte fick ha egen ekonomi — det var fadern eller maken som tog hand om familjens pengar.

Alla dessa invändningar går att komma förbi, men med så många frågetecken krävs säkra källor, helst från den tid då Yxorden ska ha existerat. De som skriver om ämnet hänvisar dock vanligen till en bok utgiven 1672, Ashmoles The Institution, Laws, and Ceremony of the Most Noble Order of the Garter. Denna är inte bara skriven mer än ett halvt årtusende efter belägringen av Tortosa och under en tid då författare sällan brydde sig om vad vi skulle kalla för källkritik, utan hänvisar inte heller i sin tur till några medeltida dokument. Ashmoles källa är en annan bok. Det finns därmed en överhängande risk för att berättelsen förts vidare i flera led och “förbättrats” på vägen, särskilt som den verkar ha lånat drag från den kända berättelsen om “Yxan” Jeanne och belägringen av Beauvais.

Kan kvinnor trots allt detta ha deltagit i försvaret av Tortosa 1149? Absolut! Den redogörelse som överlevt till våra dagar dras dock med så många frågetecken att den inte kan användas som belägg för kvinnliga riddare. Det gäller särskilt som redogörelsen talar om en belöning för modig insats till fots snarare än om en mer permanent militär roll till häst. Vad har vi då för andra belägg?

Grevinnan av Salisburys strumpeband

Vi har den brittiska Strumpebandsorden, som instiftades av kung Edward III på 1340-talet. Det finns olika uppgifter om vad som låg bakom detta instiftande. Den vanligaste legenden talar om förvecklingar kring ett strumpeband som grevinnan av Salisbury tappar under en kunglig bal i Calais, men man kan även ana ett mer politiskt motiv, att samla ett litet antal mäktiga män som kunde hjälpa Edward nå sitt mål — att erövra den franska tronen.

Regeln blev att denna orden skulle inkludera den sittande kungen, kronprinsen samt högst 24 män som kallades för companions. Dessa var dock inte de enda medlemmarna. Mellan 1358 och 1488 utsåg man även 68 kvinnliga Ladies of the Garter, i genomsnitt alltså ungefär en vartannat år. De var vanligen medlemmar av kungafamiljen eller hustrur till companions, men inte alltid — vissa verkar ha tagits in på egna meriter. År 1488 tyckte så Henrik VII att det kunde räcka, och det skulle skulle dröja till 1901 innan nästa Lady of the Garter utsågs.

Om Edward nu hade politiska mål med sin orden, hade även de kvinnliga medlemmarna en roll att fylla? Föga är känt om Strumpebandsordens tidigaste år, och det gör frågan svårbesvarad. Det här inlägget är dessutom redan för långt, men jakten går vidare i nästa. Det finns fler medeltida riddarordnar med kvinnliga medlemmar, och särskilt en av dem är synnerligen intressant ur vår synvinkel.

STEFAN HÖGBERG

 

Källor

Cardinale, Hyginus Eugene, Orders of Knighthood, Awards and the Holy See: A Historical, Juridical and Practical Compendium, Van Duren Publishers, Gerrards Cross 1983

Velde, François, “Women Knights in the Middle Ages”, Heraldica, 2005 (hämtad 2016-12-02)

“Order of the Garter” på engelskspråkiga Wikipedia (hämtad 2016-12-07)

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *