Målning av kvinna som dubbar riddare

The Accolade. Målning av Edmund Blair Leighton (1853-1922).

Normerna i det medeltida samhället kunde vara järnhårda. Paret Matilda och Mattias for på korståg för att undvika dem.  

Korstågen ses ofta som en angelägenhet för Mellanöstern. Det var ju dit de kristna härarna drog för att föra sitt heliga krig, och man ser gärna framför sig hur resten av den västra kristenheten sedan fortsatte med sina liv som om inget hade hänt, möjligen med ett öga på horisonten för att se när korsfararna skulle komma tillbaka. Korstågen påverkade dock även livet i de västeuropeiska rikena, inte minst för kvinnor.

Ofta begav sig även kvinnor iväg på korståg, något som vi har varit inne på tidigare på den här bloggen, och andra kvinnor stödde projekten hemifrån. Det finns exempel på de som rekryterade korsfarare genom att övertyga män att ge sig av, de som finansierade andras korståg och de som skötte familjens intressen hemma medan maken stred borta i öster. Sedan finns också en intressant mellangrupp — de som kanske inte var så intresserade av korståget i sig men som kunde använda det för att bryta mot eller åtminstone undkomma samhällets normer.

Älskande på korståg

Som vanligt när det gäller medeltida historia vet vi mest om samhällets översta lager. Det mest utförliga exemplet gäller därför en adelsdam, Matilda av Montpinçon. Hennes familj hade nära kopplingar till klostret Saint-Evroul, där krönikören Orderic Vitalis beskrev hennes öde i tredje boken av sitt stora verk Historia Ecclesiastica .

Matilda var en ung, högadlig änka. Någon gång efter år 1111 förälskade hon sig i en riddare vid namn Mattias, och kärleken besvarades, men äktenskap var inte att tänka på. Matilda förväntades gifta om sig med en mäktig man som ett led i familjens allianspolitik, och Mattias var bara en enkel riddare. Idag, när de flesta själva kan bestämma över sina kärleksliv, är det svårt att föreställa sig vidden av detta dilemma. Matilda och Mattias ville leva tillsammans, men släkt och samhälle sa nej.

Mattias hade planerat att fara till det heliga landet. Inga större korståg lämnade Europa vid den här tiden, så förmodligen tänkte han resa till Jerusalem ensam eller med några andra riddare för att hjälpa till att försvara den nyligen erövrade staden. Detta verkar ha blivit nyckeln till att lösa problemet. Matilda följde med österut, och väl borta från de sociala sammanhangen hemma kunde hon och Mattias vara tillsammans.

Tyvärr fick berättelsen inte något lyckligt slut. Mattias dog redan när paret kommit fram till södra Italien, där skeppen lade ut för resan vidare österut. Matilda kom fram till det heliga landet men avled i hamnstaden Jaffa när hon var på väg hem samma år.

Bättre fly än illa fäkta?

Även om Matilda och Mattias inte fick leva tillsammans särskilt länge visar deras berättelse hur korståg kunde bli vägen ur en svår situation. Att bryta mot samhällets normer kunde få svåra konsekvenser. Det är inte omöjligt att Matildas mäktiga familj kunde ha fått ett äktenskap mellan de två annullerat, eller att släkten rätt och slätt dödat Mattias. Beslutet att fara österut hade dock så pass hög status att det kunde övertrumfa det mesta.

Bloggen har handlat mycket om korståg på sista tiden. Det beror på att jag ska tala om kvinnliga korsfarare under årets medeltidsvecka, så den som befinner sig i Visby lördagen den 9 augusti får gärna komma förbi Kapitelhusgården och höra mer om ämnet. Den som inte befinner sig i Visby kan få en sammanfattning i intervjun som Radio Gotland gjorde med mig.

 

Källor

Geldsetzer, Sabine, Frauen auf Kreuzzügen 1096-1291, Wissenschaftliche Buchgesellschaft, Darmstadt 2003, s. 50-51

Maier, Christoph, “The Roles of Women in the Crusade Movement: A Survey”, Journal of Medieval History 2004:1

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *