Bokomslag med ett foto av en krona

Omslag till Barndrottningen Filippa och hennes värld (Eivor Martinus 2014, Carlsson Bokförlag)

Årets andra bok om drottning Filippa (1394-1430) har ett intressant upplägg men fungerar inte fullt ut.

Tidigare i år kom Marie-Louise Flembergs bok om drottning Filippa, en av de mest intressanta drottningarna i Nordens historia (den recenserade vi i juli). Nu har Eivor Martinus kommit ut med ytterligare en bok om samma drottning, och hennes angreppssätt är ett helt annat än det som Flemberg använde.

Perspektiv på 1400-talet

I Martinus Barndrottningen Filippa och hennes värld (Carlsson Bokförlag 2014) ser vi skeendet genom Filippas egna ögon. Istället för att läsa objektiva fakta placeras vi alltså i ett fast perspektiv, och fördelen med det är att vi får insikter som är svåra att komma åt i en vanlig framställning. Hur var det att segla mellan England och Skandinavien, som Filippa gör på väg till sitt bröllop? Hur påverkades Filippas förhållande till Vadstena kloster av att hon som nyanländ barndrottning togs om hand av ett barnbarn till den heliga Birgitta, klostrets grundare? Det är en sak att läsa om medeltida förhållanden och en annan att uppleva dem genom en karaktär, och på vissa ställen i boken kommer läsaren 1400-talet nära. Detta har Martinus all ära av.

Problemet är att det är mycket svårt att förmedla en historisk persons perspektiv. Om personen dessutom levde under en tid från vilken vi knappt har några källor är det halvt omöjligt, och som helhet är den här boken tyvärr inte särskilt lyckad.

Problematiska uppgifter, problematiska perspektiv

Till att börja med kan man sätta frågetecken för en hel del av bokens uppgifter. Här sägs att medeltida kungar ledde sina härar från täten och alltså alltid deltog i fältslag, vilket inte är särskilt troligt och hur som helst inte bekräftas av källorna (McLaughlin 1990). Att medeltida män hade högre medellivslängd än kvinnor är också minst sagt tveksamt (Bardsley 2007, s. 118), och att fransmännens hat mot engelsmännen “kulminerade i Jeanne d’Arcs uppror” är problematiskt i och med att Jeanne d’Arc aldrig ledde något uppror — hon slöt sig till den franska sidan i det redan pågående kriget (de Pauw 1998, s. 95-96). Boken har också en tendens att framställa teorier som fakta och att dra slutsatser utan tillräckligt underlag, som när uppgiften att Filippas familj hemma i England ägde många böcker tas som bevis för att hon “måste” ha utövat ett intellektuellt inflytande i Norden.

Ett mer subtilt och intressant problem är att Filippas perspektiv inte bibehålls. Martinus vill till exempel berätta att det finns en skulptur av jätten Finn i kryptan till Lunds domkyrka, och skriver därför att Filippa förvånades över att se en hednisk skulptur i en kyrka när hon kom ditt för vigsel och kröning. Förvåningen är i sig märkligt med tanke på alla förkristna motiv i medeltidskyrkorna i England, men framför allt, vad gjorde den blivande drottningen nere i kryptan? Hela poängen med att placera läsaren i ett givet perspektiv försvinner om denna person visar sig vara allvetande; då skriver man ändå en objektiv skildring.

Med moderna glasögon

Vi kan bli ännu mer subtila. Bokens Filippa oroar sig över det “meningslösa våldet” som var en ständigt lurande del av politiskt liv både i England och i Norden — men varför skulle hon ha uppfattat våldet som meningslöst? Det var ju genom detta våld som både hennes gamla och nya familj kommit till makten i sina respektive länder. Om en medeltida drottning oroade sig för våld var det snarare för att hon kunde komma att utsättas för det i nästa omgång av strider om tronen; hela idén att våld är meningslöst är tämligen modern. Det finns en poäng i att ta med sådana aspekter även i en populärhistorisk bok, för en av historieskrivningens viktigaste uppgifter är att ge oss perspektiv på vår egen tid, visa att det finns andra sätt att vara på än de vi använder just nu — historia kan vara ett “lager av alternativ” (Tosh 2010, s. 33-34). Insikten att tankesätt förändras är om inte annat viktig om man vill ifrågasätta och påverka det samhälle som vi lever i.

Kort sagt: Martinus ansats är mycket intressant, och emellanåt ger den upphov till verkliga insikter. Det händer tyvärr inte så ofta som det kunde ha gjort.

 

Källor

Bardsley, Sandy, Women’s Roles in the Middle Ages, Women’s Roles Through History, Greenwood Press, Westport 2007

McLaughlin, Megan, “The Woman Warrior: Gender, Warfare and Society in Medieval Europe”, Women’s Studies 1990:3/4

de Pauw, Linda Grant, Battle Cries and Lullabies: Women in War from Prehistory to the Present, University of Oklahoma Press, Norman 1998

Tosh, John, The Pursuit of History: Aims, Methods and New Directions in the Study of Modern History, femte upplagan, Longman/Pearson, New York 2010

 

Licensdata

Vinjettbilden till detta inlägg är en bearbetning av ‘Dronning Philippa (Bissen)’ av Orf3us, som ligger under licensen CC BY-SA 3.0. Bearbetningen består i beskärning och ligger i sin tur under CC BY-SA 4.0.

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *