Fotografi av tegelkyrka

Kyrkan i klostret Chiaravalle utanför Milano, där Guglielma begravdes omkring 1281. Foto: Yoruno (CC BY-SA 3.0).

Ett av högmedeltidens kätterier ställde kvinnocentrerad kristendom i kontrast till den mansdominerade kyrkan. Guglielmiterna jagades av inkvisitionen men verkar ha överlevt.

Det kommer nog inte som en överraskning att den medeltida kyrkan var en tämligen mansdominerad institution. Kanske är det mindre känt att en kvinna predikade en alternativ, kvinnlig variant av kristendom i 1200-talets Italien, och att hennes lärjungar drev rörelsen vidare efter hennes död.

Kvinnan i fråga hette Guglielma och anlände till Milano någon gång runt 1260 tillsammans med sin son. Hon verkar ha varit en änka. Vem hon i övrigt var och varifrån hon kom är ett mysterium, men hon hade tillräckligt god ekonomi för att slå sig ner i Milano som en pinzochera, en oberoende religiös kvinna. Hon hade ett eget hus, och där tog hon under två decennier emot lärjungar som lyssnade på hennes tankar om en feminiserad religion. Efter sin död någon gång runt 1281 begravdes hon i klostret Chiaravalle nära staden. Där hade berättelsen kunnat sluta, men de som följt Guglielma hade högre ambitioner än så.

Vem var Guglielma?

Dessa ambitioner ledde med tiden till att inkvisitionen brände alla rörelsens skrifter, vilket gör det svårt att ta reda på mer om Guglielma. Däremot finns inkvisitorernas egna förhörsprotokoll bevarade. Flera förhörspersoner uppger där att denna pinzochera varit en prinsessa, en dotter till kungen av Böhmen, vilket borde syfta på kung Ottokar I (ca 1155-1230). Namnet Guglielma är den italienska formen av Vilhelmina, och Ottokar hade faktiskt en dotter med det namnet, men det är omöjligt att vara säker på om det var denna kungadotter som dök upp i Milano.

Den eventuella kopplingen till kungafamiljen är dock intressant eftersom flera andra kända religiösa kvinnor från samma epok tillhörde samma familj. Det gäller till exempel Elisabet av Ungern, Agnes av Böhmen och Margareta av Ungern, som samtliga skulle komma att helgonförklaras. Fanns det en särskild religiös tradition bland familjens kvinnor, och hade denna satt sin prägel även på Vilhelmina, som senare blev känd som Guglielma?

En ny kyrka under en kvinnlig påve

Den rörelse som Guglielma grundat fortsatte alltså efter hennes död. En kvinna vid namn Maifreda da Pirovano tog över ledningen tillsammans med en man vid namn Andreas Saramita, och budskapet blev att Guglielma varit en inkarnation av den Helige ande. Hon hade kommit till jorden för att etablera en ny kyrka under en kvinnlig påve, och hon skulle återuppstå. Den dagen skulle alla som inte redan var kristna konvertera till kristendomen. Maifreda tog över den kvinnliga ledarrollen och delade ut nattvard och välsignade de troende, prästerliga uppgifter som vanligen var förbehållna män. Till och med den lokala adeln ska ha knäböjt för henne och kysst hennes hand.

Guglielmiternas lära avvek betydligt från kyrkans, och det dröjde inte heller länge förrän inkvisitionen slog till. År 1300 ställdes trettio av rörelsens medlemmar inför rätta för kätteri. Tre av dem, inklusive Maifreda, brändes på bål. Man grävde också upp Guglielmas ben och brände dem också.

Den guglielmitiska sekten förblev sluten och hemlighetsfull — undra på det, med tanke på händelserna år 1300 — och utvecklades aldrig till en massrörelse som till exempel katarismen. En helgonberättelse om Guglielma skriven 1425 tyder dock på att rörelsen överlevde inkvisitionen. I vilket fall som helst har vi här ytterligare en bit medeltidshistoria som nyanserar bilden av den medeltida kvinnan; samhällets ramar var patriarkala, men kunde inrymma livskraftiga rörelser med andra ideal.

 

Källor

Arnold, John, “Heresy and Gender in the Middle Ages”, i The Oxford Handbook of Women and Gender in Medieval Europe, Judith Bennett och Ruth Mazo Karras (red.), Oxford University Press, Oxford 2013

‘Saint Guglielma’ på engelskspråkiga Wikipedia (https://en.wikipedia.org/wiki/Saint_Guglielma), hämtad 2014-09-05

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *