Fotografi av två kvinnor i medeltida kläder.

Generationer av aristokratiska kvinnor giftes bort för att säkra politiska allianser. Foto: Hans Splinter (CC BY-ND 2.0).

Varför lät en norsk medeltidsdrottning översätta till svenska? Finns en koppling till hur kvinnor giftes bort för att skapa politiska allianser?

Förra veckans inlägg uteblev på grund av sjukdom. Jag ber om ursäkt för detta och tar nya tag med en fråga som har sysselsatt forskningen sedan 1800-talet: hur tänkte drottning Eufemia?

Eufemia föddes någon gång mellan 1275 och 1280 som dotter till furst Vitslav II av Rügen. Som furstedotter från denna strategiskt placerade ö var hon attraktiv på äktenskapsmarknaden, för i en värld utan moderna stater vilade den högsta makten hos ett fåtal aristokratiska familjer, och vad vi nu kallar för diplomati handlade i mångt och mycket om att bli släkt med en annan familj genom äktenskap. Eufemia själva hade knappast något att säga till om. Vitslav inledde förhandlingar, och avtal slöts.

Destination Oslo

I början av 1299 lämnade Eufemia Rügen. Destinationen var Oslo, och där vigdes hon med hertig Håkon, den norske kungens bror. Bara några månader senare avled brodern, och Håkon blev kung. År 1301 födde drottning Eufemia en dotter som vi ofta tagit upp på den här bloggen — Ingeborg Håkonsdotter.

Dessutom gav hon sig på att låta översätta några av de riddarepos som var populära nere på kontinenten och som hon säkert kände till hemifrån Rügen. Hon lät dock inte översätta dem till norska, utan till svenska.

En hemlig romans?

Detta är det mysterium som vilar över de så kallade Eufemiavisorna: Herr Ivan LejonriddarenHertig Fredrik av Normandie och Flores och Blanzeflor, tre berättelser på knittelvers som blev de första på svenska i den höviska traditionen. Men varför i all sin dar översätter en norsk drottning till svenska?

Teorier saknas inte. Först ut var P. A. Munch, 1800-talets store norske historiker, som menade att översättningarna gjorts för att hedra Håkons allierade och Ingeborgs fästman, den svenske hertigen Erik. Han besökte den norska kungafamiljen 1302 och 1307, och bröllopet med Ingeborg stod 1312. Årtalen stämmer bra med att översättningarna ska ha varit färdiga 1303, 1308 och just 1312. Dessutom åberopade Munch Erikskrönikan, där det går att läsa in antydningar om att Eufemia fallit för Erik. Fritt från fornsvenskan:

Hon tog emot honom väl, som hon väl kunde,
med söta ord och röd mun
de umgicks av hjärtans kärlek

Och några rader senare:

Hon hade honom i sitt hjärta kär,
utan någon falskhet

Undra på att hon gav honom poesi, om vi nu får tro Munch. Hans tes har blivit ganska accepterad, men den är problematisk. När det gäller årtalen finns versioner av Hertig Fredrik av Normandie som anger 1300 och 1301 som år för översättningen, och då fanns hertig Erik ännu inte i bilden. Erikskrönikan behöver dessutom tas med en stor nypa salt, för dess syfte är att framställa Erik som den bästa, snyggaste och mest underbara riddaren någonsin, och “kärlek” hade en vidare betydelse på 1300-talet. Det behöver inte handla om romantisk kärlek utan kan syfta på vad vi kanske skulle kalla för stark vänskap.

Barndrottningarnas böcker

En annan teori är att översättningarna inte var menade för hertig Erik personligen, utan som en diplomatisk framstöt mot Sverige. Hertig Eriks syster hade gifts bort med kungen av Danmark, vilket hade skapat ett dansk-svenskt band, och Norge behövde nu stärka sina egna förbindelser med Sverige. Att skänka översättningar av den kontinentala modelitteraturen kan ha varit en bra början.

Men den norska historikern Henriette Mikkelsen Hoel (vars artikel är huvudkällan till det här inlägget) har en annan teori. Hon påpekar att när aristokratiska kvinnor giftes bort brukade det finnas böcker med i hemgiften. Undra på det — kvinnorna var mycket unga, ibland fortfarande barn, och de fick resa till sina blivande makars riken långt, långt från allt de kände till. Böcker som de växt upp med måste ha varit en tröst, en del av hemmet som man kunde ta med sig. Eufemias mor Agnes bör ha haft böcker i packningen när hon färdades från sitt barndomshem i Braunschweig-Lüneburg till Rügen, och Eufemia bör ha haft egna böcker när hon 1299 seglade från Rügen till sitt nya hemland Norge.

År 1301 föder då Eufemia en dotter, och det politiska läget dikterar att prinsessan snarast trolovas med någon från Sverige. Ingeborgs bröllop firas också när hon är elva år gammal, och vid tolv flyttar hon till hertig Eriks hushåll för att gradvis gå in i rollen som hertiginna. Ett nytt liv i ett nytt land med ett nytt språk — en situation som Eufemia själv befann sig i då Ingeborg föddes och den första riddarromanen började översättas. Till svenska.

Är Eufemiavisorna i själva verket de böcker som låg i Ingeborgs packning när hon 1313 påbörjade seglatsen mot Sverige?

 

Källor

Jansson, Sven-Bertil (red.), Erikskrönikan, Prisma, Stockholm 2003, s. 91-92 (läst via https://litteraturbanken.se/#!/forfattare/Anonym/titlar/Erikskronikan/sida/3/etext, hämtad 2016-03-03)

Mikkelsen Hoel, Henriette, “Dronning Eufemia og Eufemiavisene”, i Lars Hermansson och Auður Magnúsdóttir (red.), Medeltidens genus: kvinnors och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle. Norden och Europa ca 300-1500, Skrifter utgivna av medeltidskommittén vid Göteborgs universitet, del 1, Göteborgs universitet, Göteborg 2016

Comments (4)

  1. Birgitta Tingdal

    Svara

    Hej
    Intressant att läsa om Eufemiavisorna. Om du gör mer forskning kring området – alltså Ingeborg, Erik, Hunehals- och Varbergsborgarna mm – är jag mycket intresserad.
    Jag rr med i styrelsen för FÖRENINGEN HUNEHALS BORG och har varit redaktör för en bok om historien kring Hunehals där ju Ingeborgs spelar en viktig roll.

    • admin

      Svara

      Hej Birgitta! Jättekul att du tyckte inlägget var intressant, och jag ska säga till om jag hittar mer — i sammanhanget kan jag inte låta bli att berätta att jag har en artikel om Ingeborg i det senaste numret av Historiskan, och att en film om hertiginnans väg till makten är på gång. Och att jag gärna kommer och håller föredrag om henne, ifall det finns sådant intresse… Slut på reklampausen! 😉

        • admin

          Svara

          Javisst! 🙂 Filmen jag nämnde ovan är en konceptfilm, det vill säga ett sätt att pröva om själva idén håller, och den finns nu färdig här: https://www.youtube.com/watch?v=Mwik3obo4a8. Vi tycker nog att idén höll, och nästa steg är att utarbeta manus och konceptskisser för att kunna få ihop pengar till en “riktig” produktion.

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *